Pronouns

Det finns fem typer av personliga pronomen på portugisiska:

I. SUBJEKTIVA PRONOMEN

EngelskaPortugisiskaInga
Ieu
vinós
[a gente]
A gente är ett vardagligt uttryck som kan betyda 'vi'. Eftersom det är ett substantiv i singularis så följs det av ett verb i tredje person singularis (t. ex. ‘a gente trabalha’ = ‘vi arbetar’).
du (singularis)tu
você
[o senhor]
[a senhora]
Fastän você och o senhor/a betyder 'du' (andra person singularis) på svenska, så måste verbet vara i tredje person singularis på portugisika.
Tu används endast när man tilltalar vänner, släktingar och barn.
Você är ett slags tilltal och inte pronomen, men används ofta som ett subjektivt pronomen, framför allt i brasilians portugisiska.
Você är lite mer formellt, men inte formellt nog att tilltala någon du aldrig träffat förut eller en överordnad, i vilka fall du bör använda o senhor eller a senhora.
O senhor eller a senhora är substantiv och måste därför följas av ett verb i tredje person.
ni (pluralis)vocês
vós
[os senhores]
[as senhoras]
Vocês är ett slags tilltal och inte ett pronomen, men används ofta som ett subjektivt pronomen.
Som ovan, fast vocês form refererar till andra personens pluralis, och verbet är i tredje personens pluralis på portugisiska.
han/den/det (maskulinum)ele Pronomen i maskulina singularis kan referera till en manlig person (han, honom) eller till maskulina substantiv i singularis (den, det).
hon/den/det (femininum)ela Pronomen i feminina singularis kan referera till en kvinnlig person (hon, henne) eller till feminina substantiv i singularis (den, det).
deeles
elas
Pronomen i maskulina plural kan referera till två eller fler män, två eller fler personer varav minst en är man, maskulina substantiv i pluralis eller en kombination av maskulinum
Subjektets pronomen utelämnas vanligtvis i portugisiska, därför att verbet redan innehåller information om person och numerus.
Det subjektiva pronomen används även för att förtydliga vem som gör vad.

II. DIREKTA OBJEKTIVA PRONOMEN

EngelskaPortugisiskaInga
migme Objektformen me är obetonad
ossnos Notera att subjekt-pronomen (vi) har en akut accent (‘nós’) medan det indirekta objekt-pronomen (oss) inte har det (‘nos’).
du (singularis)te
o
a
lo
la
te’ används informellt. ‘o’ och ‘a’ används formellt, för respektive manliga och kvinnliga objekt. ‘lo’ och ‘la’ används också formellt.
ni (pluralis)os
los / nos
as
las / nas
lo’ och ‘la’ används efter den infinitiva formen
han/den/det (maskulinum)o
lo / no
hon/den/det (femininum)a
la / na
demos
los / nos
as
las / nas

III. INDIREKTA OBJEKT-PRONOMEN

EngelskaPortugisiskaInga
[till/för] migme
para mim
Alla dessa indirekta pronomen har ett alternativt användningsområde, efter propositionen 'para' ('till').
[till/för] ossnos
para nós
Notera den akuta accenten på ‘nós’ när det används efter variationen av propositionen 'para'.
[till/för] dig (singularis)te
para ti
lhe
para você
te’ och ‘para ti’ är informella ‘lhe’ och ‘para você’ är formella.
[till/för] er (pluralis)lhes
para vocês
[till/för] honom/den/det (maskulinum)lhe
para ele
para o senhor
[till/för] henne/den/det (femininum)lhe
para ela
para a senhora
[till/för] demlhes
para eles
para elas

IV. PREPOSITIONELLA PRONOMEN

EngelskaPortugisiskaInga
migmim
ossnós
a gente
du (singularis)ti
si
ni (pluralis)vocês
honomele
henneela
demeles
elas
Pluralformen av ti och si är vocês, eller os senhores, as senhoras.

Med prepositionerna com, em och de, ändrar vissa prepositionella pronomen sin form:
com + mim = comigo com + nós = connosco, conosco
com + ti = contigo com + vós = convosco
com + si = consigo
Men com ele, com ela, com vocês, com eles, com elas.
de + ele = dele de + eles = deles
de + ela = dela de + elas = delas
Men de mim, de ti, de nós, de vocês.
em + ele = nele em + eles = neles
em + ela = nela em + elas = nelas
Men de mim, de ti, de nós, de vocês.

Kontraktion av prepositionen 'med' och prepositionella pronomen

EngelskaPortugisiskaInga
med migcomigo
med ossconnosco
med dig (singularis)contigo
consigo
contigo är informellt, consigo är formellt.
med er (pluralis)convosco

Kontraktion av prepositionen 'av/från' och prepositionella pronomen

EngelskaPortugisiskaInga
av/från ossda gente Oftare, ‘de nós’.
av/från dig (singularis)do senhor
da senhora
Alternativt ‘de você’.
av/från honomdele
av/från hennedela
av/från demdeles
delas

Kontraktion av prepositionen 'i/på' och prepositionella pronomen

EngelskaPortugisiskaInga
i/på mig{% trans "em mim
i/på ossem nós
i/på dig (singularis)em ti Eller, em você
i/på er (pluralis)em vocês
i/på honomnele
i/på hennenela
i/på demneles
nelas

V. REFLEXIVA PRONOMEN

EngelskaPortugisiskaInga
jag självme
oss självanos
dig självte
se
te är informellt, och 'se' är formellt
er självase
vos
vos är i princip inte längre brukligt idag.
han självse
hon självse
dem självase

POSSESIVA PRONOMEN

EngelskaPortugisiskaInga
min
(singular besittning / en ägare)
o meu
a minha
Den bestämda artikeln (‘o’; ‘a’; ‘os’; ‘as’) krävs inte alltid för 'min' - samma princip gäller för alla dessa possessiva pronomen.
mina
(plural besittning / en ägare)
os meus
as minhas
vår/våra
(singular besittning / mer än en ägare)
o nosso
vår/våra
(plural besittning / mer än en ägare)
os nossos
as nossas
din/dina
(singular besittning / en ägare)
o teu
a tua
o vosso
a vossa
o seu
a sua
‘seu’ och ‘sua’ undviks ibland i tal för att de lätt kan blandas ihop med andra och tredje person (samma form används för båda) – ‘dele’ och ‘dela’ är inte lika tvetydigt (se nedan). I det skrivna språket är det vanligtvis tydligare vem som talas om, så då kan de användas utan problem. Vosso’ och ‘vossa’ refererar till flera besittare av en enstaka tillhörighet.
er/era
(plural besittning / fler än en ägare)
os teus
as tuas
os vossos
as vossas
os seus
as suas
dess/deras
(singular besittining / en ägare)
o seu
a sua
dess/deras
(plural besittning / fler än en ägare)
os seus
as suas

DEMONSTRATIVA PRONOMEN

EngelskaPortugisiska
SingularisPluralis
MaskulinFemininMaskulinFemininKonstanta
este, esta, estes, estas
(nära talaren)
den här/de här
este
esse
aquele
mesmo
outro
o
tanto
tal
esta
essa
aquela
mesma
outra
a
tanta
tal
estes
esses
aqueles
mesmos
outros
os
tantos
tais
estas
essas
aquelas
mesmas
outras
as
tantas
tais
isto
isso
aquilo
esse, essa, esses, essas
(nära lyssnaren)
den där/de där
aquele, aquela, aqueles, aquelas
(långt ifrån båda)
den där/de där