Pronunciation and Spelling
Alfabetet
I polskan finns det ljud, bokstäver och bokstavskombinationer som inte finns i andra språk. Vissa av dem liknar engelska ljud och kan lätt jämföras. De närmaste motsvarigheterna presenteras i den sista kolumnen i tabellen nedan:
| Polskt brev | Polskt exempel | Jämförbara med: (främst svenska ord) |
|---|---|---|
| POLSKA ALFABETET | ||
| a | arbuz | father |
| ą | kąt | bon (franskt ord) |
| b | brama | ben |
| c | cena | plats (när det uttalas fort) pizza (på italienska) |
| ć | ćma | cheese |
| d | dom | dog |
| e | ekran | egg |
| ę | kęs | fin (franskt ord) |
| f | film | face |
| g | gnu | guitar |
| h | hak | home |
| i | iglo | eat |
| j | jak | yellow |
| k | kto | kick |
| l | las | lamp |
| ł | łan | widow |
| m | moc | make |
| n | noga | neck |
| ń | koń | onion piñata (spanskt ord) |
| o | okno | walk |
| ó | lód | blue |
| p | pan | pen |
| q | Quo vadis? (endast i utländska ord) | queen |
| r | rak | perro (spanskt ord) |
| s | sen | snake |
| ś | śnieg | sheep |
| t | tak | ten |
| u | ul | blue |
| v | vice versa | van |
| x | taxi (endast i utländska ord) | taxi |
| y | syn | tin |
| z | znak | zebra |
| ź | źle | Asia |
| ż | żona | pleasure |
| BOKSTAVSKOMBINATIONER: | ||
| cz | czar | chop |
| ć=ci | ćma, cień (ć innan en konsonant, ci innan en vokal) | cheese |
| sz | szafa | shop |
| ś=si | śnieg siny (ś innan en konsonant, si innan en vokal) | sheep |
| dz | dzwon | gods (när det uttalas snabbt) |
| dż | dżungla | jungle |
| dź=dzi | dźwig dzień (dź innan en konsonant, dzi innan en vokal) | jeans |
| ń=ni | kończyć niebo (ń innan en konsonant, ni innan en vokal) | onion piñata (spanskt ord) |
| ź=zi | źle ziemia (ź innan en konsonant, zi innan en vokal) | Asia |
| h=ch | hak chory | home |
| ż=rz | żona rzeka | pleasure |
| u=ó | ul | blue |
En viktig uttalsregel gäller betoningens placering i ett polskt ord. Den faller oftast på den näst sista stavelsen (den näst sista), t.ex:
praw-do-po-göra-bnie (prawdopodobnie - förmodligen)
na-u-czy-ciel-ka (nauczycielka - en lärare)
te-le-wi-zor (telewizor - en TV-apparat)
kie-ro-wni-ca (kierownica - en ratt)
dru-kar-ka (drukarka - en skrivare)
le-kar-ka (lekarka - en läkare)
o-kno (okno - ett fönster)
ta-ta (tata - pappa)
dom (dom - house)
Det innebär att vi alltid måste "räkna" från slutet av ordet om det har tre eller fler stavelser. Om ordet har två stavelser ligger betoningen på den första; om det är ett enstavigt ord ligger betoningen självklart på den första stavelsen.
Det finns några undantag från ovanstående regel:
- Franska ord: me-’nu
- Acronyms: AGD [a-gie-’de]
- Latinska ord: ma-te-’ma-ty-ka
- Sammansatta siffror: ‘dzie-więć-set
- Verbformer i pluralis i förfluten tid: ku-’pi-liś-cie
- Stämning i konjunktiv: przy-’je-chał-by, po-je-’cha-li-byś-cie
Regler för stavning
Oavsett om en konsonant har ett "streck" ovanför sig (ć, ń, ś, ź) eller följs av vokalen "i", låter den likadant, det är bara stavningen som skiljer sig (ć, ń, ś, ź före konsonanter; ci, ni, si, zi före vokaler).
När konsonanter förekommer i slutet av ordet finns det en liten skillnad, t.ex. koń - koni, nić - nici; i vart och ett av paren är i-ljudet mycket längre i det andra ordet och vi kan lätt höra det eftersom det utgör en separat vokal i ordet (ko-ni, ni-ci).
Du kanske har lagt märke till att det finns ett likhetstecken mellan vissa bokstäver. Det betyder inte att det inte är någon skillnad mellan vilken bokstav vi använder, här är det bara uttalet som är identiskt. Det är inte en vanlig situation, men ibland kan en ändring av bokstaven ändra betydelsen, t.ex. morze / może (hav / kanske), hart / chart (styrka / vinthund) osv. I andra fall kan det vara svårt att komma ihåg vilken som ska användas, men det finns också vissa regler, t.ex.:
h/ch:
- Vi använder "ch" efter bokstaven "s".
- Vi använder "ch" i slutet av orden (undantag: druh).
- Vi använder "ch" när vi i andra former av samma ord använder "sz", t.ex. mucha-muszka.
- Vi använder "h" när vi i en annan form av samma ord eller i ett ord från samma familj har "g, ż, z, d", t.ex. druh - drużyna.
ż/rz:
- Vi använder 'rz' efter b, p, d, t, g, k, ch, j, w, t.ex. gryning, träd, sprakande, rostat bröd, buske, pepparrot, koka (undantag: bi, vete, buxbom; undantag är också komparativa och superlativa adjektiv: bättre, vackrast etc.)
- Vi använder "rz" när vi i andra former av samma ord har "r", t.ex. lekarz - lekarka, rower - rower, dworzec - dworca osv.
- Vi använder 'rz' i vissa ordändelser: -arz, -erz, -mierz, -mistrz, eg. piłkarz, szermierz, ciśnieniomierz, zegarmistrz, etc.
- Vi använder "ż" när vi i andra former av samma ord har ‘g, dz, h, z, ź, s’, eg. każę - kazać, niżej - nisko.
- Vi använder "ż" efter ‘l, ł, r, n’ eg. lżej, oranżada, etc.
ó/u:
- Vi använder "u" i början av ord: ulica, ugryźć, usterka (undantag: ósmy, ówdzie).
- Vi använder "u" i följande ordändelser: -un, -unek, -uchna, -uszka, -uszek, -uch, -us, -usia (eg. opiekun, szacunek, fartuszek, córusia)
- Vi använder "u" i verb som slutar på -uję, -ujesz, etc., eg. pracuję, kupują (infinitivformerna slutar på -ować, eg. kupować, pracować).
- Vi använder "ó" när vi i andra former av samma ord har ‘o, e, a’, eg. róg - rogi, wiózł - wiezie, powtórzyć - powtarzać.
- Vi använder 'ó' i ord som slutar på -ów, -ówka, -ówna, eg. studentów, pocztówka, Nowakówna (undantag: skuwka, zasuwka).