Noun Cases
Polska substantiv har sju kasus: nominativ, komplement, objekt, ackusativ, objekt, vokativ.
Dessa är olika former av samma substantiv och gör det möjligt för oss att ändra ordföljden i en mening på ett flexibelt sätt, t.ex.
Piotr kocha Kasię. = Kasię Piotr kocha. = Kasię kocha Piotr. = Kocha Piotr Kasię. = Kocha Kasię Piotr.
Alla dessa varianter betyder exakt samma sak: "Peter älskar Kate".
Mianownik (Nominativ)
Nominativ är grundformen av ett substantiv på polska, den som du kan hitta i en ordbok. Den svarar på frågor "kto? co?" (vem? vad?). Det är den här formen vi använder för subjektet i meningen.
Exempel på detta:
- Co to jest? To mój nowy telefon
- Kto to jest? To bardzo znany aktor.
- Co jest dobre? Owoce są dobre.
- Kto kupił ten prezent? Moja babcia kupiła ten prezent.
Typiska ändelser för nominativ i singularis har redan diskuterats i delen om substantivens genus. Nedan hittar du en mycket kort sammanfattning. Den andra tabellen visar pluraländelser i nominativ för maskulina icke-personliga, feminina och neutrala substantiv, och den sista tabellen visar pluraländelser för maskulina personliga substantiv.
| Nominativ singularis substantiv | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Typiska avslutningar | -konsonant -a * |
-a -i -konsonant * |
-o -e -ę -um |
| Exempel | kot lekarz kolega |
trawa kelnerka pani krew mysz |
wino słońce źrebię centrum |
| Substantiv i normativ pluralis | ||||
|---|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | ||
| Personliga | Opersonliga | |||
| Typiska avslutningar | Ändelser i personlig maskulinum presenteras i nästan tabell | -y -i (efter k, g) -e (efter sz, cz, dz, dż, ż, rz, ś, ć, dź, ź, ń, c, l, j) |
-a | |
| Exempel | kot - koty ołówek - ołówki kosz - kosze |
ryba - ryby paka - paki pomarańcza - pomarańcze lekcja - lekcje |
jabłko - jabłka okno - okna piwo - piwa |
|
| Nominativa, personliga, maskulina substantiv i pluralis | ||||
|---|---|---|---|---|
| Typiska avslutningar | -i (efter “b, d, f, ch, ł, m, n, p, s, t, w, z” i singularis) | -y (efter “k, g, r” i singularis) | -e (efter “sz, cz, dz, dż, ż, rz, ś, ć, dź, ź, ń, l, j” i singularis) | -owie (titlar, enstaviga nationaliteter, familjemedlemmar) |
| Alterneringar | t>ci d>dzi ch>si sta>ści |
k>c g>dzy r>rzy ec>cy ca>cy |
anin >anie | |
| Exempel | student - studenci sąsiad - sąsiedzi Włoch - Włosi statysta - statyści |
Polak - Polacy kardiolog - kardiolodzy dyrektor - dyrektorzy chłopiec - chłopcy kierowca - kierowcy |
nauczyciel - nauczyciele lekarz - lekarze mieszczanin - mieszczanie |
profesor - profesorowie Belg - Belgowie Fin - Finowie syn - synowie wuj - wujowie |
Dopełniacz (Genitiv)
Genitiv används ofta för att prata om besittning och tillhörighet. Men detta är inte det enda användningsområdet, utan några andra är följande:
- när ett ackusativ används i en bekräftande mening, i en negation använder vi genitiv, t. ex. Lubię kawę. > Nie lubię kawy.
- efter vissa verb, t. ex. szukać > Szukam telefonu.
- efter vissa prepositioner, t. ex. od > Dostałem prezent od brata.
- för att uttrycka kvantitet, t. ex. dużo > Tam jest dużo ludzi.
- efter räkneord, förutom de som slutar på 2, 3, 4, t. ex. pięć piw, trzydzieści książek.
Genitiv besvarar “kogo? czego?” och de typiska ändelserna med exempel som presenteras i tabellerna nedan:
| Substantiv i genitiv singularis | ||||
|---|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | ||
| Livfulla | Livlösa | |||
| Typiska avslutningar | -a | -a -u |
-y -i (efter k, g) |
-a |
| Exempel | brata | chleba dżemu |
zupy szynki |
mleka |
| Substantiv i genitiv pluralis | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Typiska avslutningar | -ów -y (efter sz, cz, dz, dż, ż, rz, c) -i (efter ś, ć, ź, dź, ń, l, j) |
-ø | |
| Exempel | kotów deszczy liści |
lekarek kaw |
piw win |
Celownik (Dativ)
Att använda dativ kan jämföras med svenskans 'att' och idén om att ge, erbjuda eller tjäna någonting eller någon. Det används generellt som följande:
- efter verb såsom: dawać, pomagać, pokazać, przebaczyć
- efter vissa prepositioner, t. ex. dzięki, wbrew
- efter vissa adjektiv, t. ex. wierny
- i opersonliga uttryck, t. ex. zimno mi, gorąco mu
Dativ besvarar “komu? czemu?” och nedan kan du se typiska ändelser med exempel:
| Substantiv i dativ singularis | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Typiska avslutningar | -owi -u (vanligtvis enstaviga substantiv) | -e -i -y |
-u |
| Exempel | Adam - Adamowi brat - bratu kot - kotu |
mama - mamie Kasia - Kasi róża - róży |
dziecko - dziecku mleko - mleku |
| Anmärkningar | Formen av feminina substantiv i dativ singularis är samma som den lokativa formen och kommer att diskuteras på ett mer detaljerat sätt senare. | ||
| Substantiv i dativ pluralis | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Typiska avslutningar | -om | ||
| Exempel | syn - synom | koleżanka - koleżankom | dziecko - dzieciom |
Biernik (Ackusativ)
Ackusativ besvarar “kogo? co?” och används främst med transitiva verb. Det innebär att vi kan omformulera en sådan mening till att ha en passiv röst.
Vanligtvis används det som följande:
- efter verb såsom: mieć, lubić, kochać, lubić, czytać, jeść, pić, woleć, pisać, eg. Lubię kawę. Däremot, som vi nämnt tidigare, kan ackusativ kasus ändras till genitiv om meningen är negerad, t. ex. Nie lubię kawy.
- efter vissa prepositioner, t. ex. na (med verb om rörelser), przez.
- efter vissa verb endast i tredje person singularis som beskriver fysiska skick, t. ex. Boli mnie głowa.
| Substantiv i ackusativ singularis | ||||
|---|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | ||
| Livfulla | Livlösa | |||
| Typiska avslutningar | -a | -ø = nominativ | -ę | -o -e -ę -um = nominativ |
| Exempel | syn - syna tygrys - tygrysa |
czas - czas stół - stół |
dziewczyna - dziewczynę firanka - firankę |
dziecko - dziecko słońce - słońce cielę - cielę centrum - centrum |
| Formen på ett livlöst substantiv i ackusativ maskulin singularis är detsamma som den nominativa formen | Formen på substantiv i ackusativ neutrum singularis är detsamma som den nominativa formen. | |||
| Ackusativ plural substantiv | ||||
|---|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | ||
| Livfulla | Livlösa | |||
| Typiska avslutningar | -ów -y |
-y -i (efter k, g) -e(after sz, cz, dz, dż, ż, rz, ś, ć, dź, ź, ń, c, l, j) |
-a | |
| Exempel | pan - panów lekarz - lekarzy |
kot - koty dzik - dziki kiść - kiście |
kawa - kawy paka - paki pani - panie |
masło - masła mieszkanie - mieszkania cielę - cielę muzeum - muzea |
| Samma form som genitiv pluralform | Formen på substantiv i ackusativ neutrum singularis är detsamma som den nominativa formen. | |||
Narzędnik (Instrumental)
Instrumentfodralet svarar på "kim? czym?" och har flera användningsområden:
- för att tala om familjeförhållanden, nationalitet och yrken (vanligtvis efter verbet "być"), t.ex. Jestem Amerykaninem. On jest nauczycielem. Ona jest moją siostrą.
- efter prepositionen "z" (med), t.ex. z kolegą, ze mną, z frytkami.
- för att säga vilket verktyg eller instrument du använder, t.ex. Piszę długopisem.
- efter verb som t.ex: interesować się, zostać, okazać się, eg. Interesuję się sportem. Chcę zostać lekarzem.
- efter vissa prepositioner, t.ex. nad, przed między.
| Instrumentala substantiv i singularis | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Typiska avslutningar | -em | -ą | -em |
| Exempel | nauczyciel - nauczycielem brat - bratem |
mama - mamą koleżanka - koleżanką Polka - Polką |
dziecko - dzieckiem miasto - miastem |
| Instrumentala plurala substantiv | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Typiska avslutningar | -ami | ||
| Exempel | nauczyciel - nauczycielami syn - synami |
mama - mamami koleżanka - koleżankami Polka - Polkami |
krzesło - krzesłami miasto - miastami |
Miejscownik (Lokativ)
Det lokativa fallet svarar “(o) kim? (o) czym?” och används efter prepositionen ‘przy’ (uteslutande med lokativ) och efter ‘na, po, o, w’ (efter rörelseverb används de också efter ackusativ).
| Substantiv i lokativ singularis | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Typiska avslutningar | -e -u |
-e -y -i |
-e -u |
| Stammen i nominativ singular slutar på: | Alterneringar | ||
| b, f, m, n, p, s, w, z Alterneringar i alla kön: t>c d>dz |
-ie | -ie | -ie |
| chleb - chlebie tata - tacie basen - basenie szef - szefie obiad - obiedzie |
choroba - chorobie mama - mamie kobieta - kobiecie szafa - szafie klasa - klasie woda - wodzie |
kino - kinie okno - oknie |
|
| Växlingar i alla kön: r>rz ł>l |
-u | -e | -u |
| Förändringar i feminina substantiv:k>c g>dz ch>sz |
|||
| dach - dachu rak - raku |
paka - pace droga - drodze mucha - musze blacha - blasze macocha - macosze książka - książce Polska - Polsce Praga - Pradze podłoga - podłodze |
łyko - łyku | |
| c, dz, sz, rz, ż, cz | -u | -y | -u |
| lekarz - lekarzu wąż - wężu rydz - rydzu |
mysz - myszy | lico - licu | |
| l, j, ś, ć, ź, dź, ń | -u | -i | -u |
| 0 | 0 | 0 | 0 |
| pal - palu paź - paziu |
dal - dali kiść - kiści |
picie - piciu | |
| 0 | 0 | 0 | 0 |
| Substantiv i lokativ plural | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Typiska avslutningar | -ach | ||
| Exempel | nauczyciel - nauczycielach syn - synach |
mama - mamach koleżanka - koleżankach Polka - Polkach |
krzesło - krzesłach miasto - miastach |
Wołacz (vokativ)
Vokativ används uteslutande för att tilltala människor och eventuellt djur, t.ex. Kasiu, podejdź tu.
| Substantiv i vokativ singularis | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Typiska avslutningar | -e -u |
-o -u (i diminutiva former) |
-o -e -ę -um |
| Formerna är oftast desamma som lokativformerna | Substantiv som slutar på -i ändras inte | Formen är densamma som nominativformen | |
| pan - panie nauczyciel - nauczycielu c>cz ojciec - ojcze chłopiec - chłopcze Marek - Marku |
kobieta - kobieto koleżanka - koleżanko pani - pani ciocia - ciociu Kasia - Kasiu |
dziecko - dziecko | |
| Substantiv i vokativ plural | |||
|---|---|---|---|
| Maskulin | Femininum | Kastrat | |
| Formerna är desamma som för nominativfallets former | |||
| Exempel | rodzic - rodzice pan - panowie |
pani - panie dziewczyna - dziewczyny |
dziecko - dzieci |