Les Temps Verbaux (French Verb Tenses)
Ett verb är ett handlingsord som representerar antingen en fysisk handling, en händelse eller ett tillstånd. Det finns tre huvudformer på franska: förfluten tid, nutid och framtid.
Franska använder en Subjekt + Verb + Objekt meningsstruktur för alla verbtider.
För att använda ett verb i en mening måste du konjugera det i motsvarande tempus. Ett verb som inte har böjts kallas infinitiv och har en definition som börjar med ”att”.
EX: parler att tala
LE PRÉSENT(PRESENS)
Presens uttrycker handlingar som pågår just nu eller handlingar som brukar ske. På franska kan presens uttrycka känslor som dessa:
Marie äter ett äpple. (Händer för närvarande)
Till lunch äter Marie ett äpple. (Vanemässigt)
Marie äter äpplen. (Generellt sett)
LES VERBES RÉGULIERS (VANLIGA VERB)
Det finns två kategorier av verb på franska: regular och irregular.
Regelbundna verb följer samma böjningsmönster i presens, medan oregelbundna verb inte gör det. På franska har regelbundna verb infinitiver som slutar på -er, -ir and -re. De böjs så här i presens:
| Ämne | -ER verbs (parler) | -IR verbs (grandir) | -RE verbs (attendre) |
|---|---|---|---|
| Je (J’) | parle | grandis | attends |
| Tu | parles | grandis | attends |
| Il / Elle / On | parle | grandit | attend |
| Nous | parlons | grandissons | attendons |
| Vous | parlez | grandissez | attendez |
| Ils / Elles | parlent | grandissent | attendent |
Så här skulle du använda dessa verb i en mening:
Tu parles très bien le français!
Il attend le train de 18h.
Elles grandissent plus vite que les garçons.
LES VERBES IRRÉGULIERS (OREGELBUNDNA VERB)
Många verb på franska är oregelbundna och följer inte ett mönster för böjning. Deras former i presens måste memoreras Être, avoir, faire och aller är fyra av de vanligaste oregelbundna verben.
| Ämne | être (att vara) | avoir (att ha) | faire (att göra/att skapa) | aller (att gå) |
|---|---|---|---|---|
| Je (J’) | suis | ai | fais | vais |
| Tu | es | as | fais | vas |
| Il / Elle / On | est | a | fait | va |
| Nous | sommes | avons | faisons | allons |
| Vous | êtes | avez | faites | allez |
| Ils / Elles | sont | ont | font | vont |
Célia est une fille intelligente.
Vous avez le numéro de téléphone à Jean?
Éric et moi, nous faisons des gâteaux pour la fête demain.
Je vais à la piscine mardi.
ORDSTAM-FÖRÄNDERLIGA VERB
Vissa verb har ordstammar som förändras en aning när de böjs i presens. Detta involverar vanligtvis ett tillägg av en accent eller en extra bokstav för alla utom nous- och vousböjningarna. Verbens avslutningar förblir desamma.
Alla verb som slutar i é_er, såsom espérer, ändrar é till è för singularis och pluralböjningar i tredje person
| J’espère | Nous espérons |
| Tu espère | Vous espérez |
| Il/Elle/On espère | Ils/Elles espèrent |
Andra verb som följer samma mönster som espérer inkluderar célébrer, compléter, préférer, répéter och suggérer.
Verb som slutar i e_er, såsom acheter, ändrar sitt första e till è.
| J’achète | Nous achetons |
| Tu achètes | Vous achetez |
| Il/Elle/On achète | Ils/Elles achètent |
Andra verb som följer samma mönster som acheter inkluderar amener, emmener, lever, och promener.
Verb som slutar i -yer, såsom essayer, byter ordstam då Y blir till I.
| J’essaie | Nous essayons |
| Tu essaies | Vous essayez |
| Il/Elle/On essaie | Ils/Elles essaient |
Andra verb som följer detta mönster inkluderar employer, envoyer, nettoyer, ennuyer, och payer.
Verb som slutar i -eler och -eter, såsom appeler eller jeter, dubblar sina L och T.
| J’appelle | Nous jetons |
| Tu jettes | Vous appelez |
| Il/Elle/On appelle | Ils/Elles jettent |
Andra verb som följer detta mönster inkluderar rappeler, renouveler, projeter och rejeter.
STAVNING ÄNDRAR VERB
Verb som slutar i -ger och -cer har små stavningsändringar i några av deras presensböjningar, för att de ska behålla vissa uttal.
Verb som slutar i -ger, såsom manger eller nager, behåller sina e i nous-böjningarna, för att de ska behålla ett mjukt "g"-ljud.
| Je mange | Nous mangeons |
| Tu manges | Vous mangez |
| Il/Elle/On mange | Ils/Elles mangent |
Verb som slutar i -cer, såsom commencer, måste lägga till en accent cédille [ç] till sitt c i nous-formen, för att bokstaven ska behålla ljudet av [s] istället för ett hårt c.
| Je commence | Nous commençons |
| Tu commences | Vous commencez |
| Il/Elle/On commence | Ils/Elles commencent |
LE FUTUR PROCHE (DEN NÄRA FRAMTIDEN)
För att formulera futurum kommer du behöva kombinera verbet aller (att gå) och infinitiv av ett annat verb. Aller bör böjas för att matcha dess motsvarande subjekt. På svenska skulle detta översättas till vad du kommer att göra.
Je vais manger au restaurant samedi soir.
Tu vas étudier pour les examens?
Elle va sortir avec lui la semaine prochaine.
Demain, nous allons faire le ménage.
Vous allez acheter de nouvelles bottes pour l’hiver?
Elles vont attendre jusqu’à 18h avant de partir.
LE FUTUR SIMPLE (DEN ENKLA FRAMTIDEN)
Ett annat sätt att formulera futurum är att använda ett icke-böjt verb (intinitivet) och addera den böjda formen av verbet avoir i slutet av det. Meningen ändras en aning i detta fall, från vad någon kommer att göra till vad någon ska göra.
Om infinitivet av verbet slutar i -re, så ska du ta bort -e innan du lägger till det lämpliga avslutet.
Cet été, je visiterai la Tour Eiffel à Paris.
Quand elle finira ses études, elle travaillera en tant que vétérinaire.
Nous vendrons la voiture l’année prochaine.
LE PASSÉ COMPOSÉ (PRESENS PERFEKT)
Passé composé används för att beskriva färdiga handlingar som har hänt i dåtid. Det formuleras med hjälp av ett hjälpverb (antingen avoir eller être) och en particip, eller preteritum-böjningen av verbet som uttrycker den färdiga handlingen.
De flesta verben i franska använder avoir som dess hjälpverb, och det böjs såsom det normalt skulle. Regelbundna verb som slutar i -er, -re och -ir ändras till -é, -u och -I i passé composé
| Ämne | Hjälp (avoir) | -ER (regarder) | -RE (vendre) | -IR (finir) |
|---|---|---|---|---|
| Je (J’) | ai | regardé | vendu | fini |
| Tu | as | |||
| Il/Elle | a | |||
| Nous | avons | |||
| Vous | avez | |||
| Ils/Elles | ont |
J’ai mangé à ce restaurant le week-end dernier.
Elle a visité Rome avec sa famille pendant les vacances.
Nous avons fini le film à 22h30.
Ils ont vendu leur maison il y a 3 ans.
Oregelbundna verb har egna particip som inte följer det ovan nämnda mönstret, och måste därför memoreras. Faire, être, avoir blir fait, été och eu i passé composé och använder även avoir som deras hjälpverb.
Tu as fait les courses hier, n’est-ce pas?
Il a été très deçu quand le concert a été annulé.
Vous avez eu raison ; le film n’était pas bon!
Vissa verb använder être som deras hjälp i passé composé snarare än avoir. Dessa verb, och deras particip, markeras i listan nedan.
| devenir (att bli) | devenu |
| revenir (att komma tillbaka) | revenu |
| monter (att gå upp) | monté |
| rester (att stanna) | resté |
| sortir (att gå ut) | sorti |
| venir (att komma) | venu |
| arriver (att anlända) | arrivé |
| naître (att födas) | né |
| descendre (att komma ner) | descendu |
| entrer (att stiga på) | entré |
| rentrer (att återvända) | rentré |
| tomber (att falla) | tombé |
| retourner (att återvända) | retourné |
| aller (att gå) | allé |
| mourir (att dö) | mort |
| partir (att lämna) | parti |
| passer par (att gå förbi) | passé par |
Reflexiva och ömsesidiga verb såsom se laver, s’habiller och se rencontrer använder även être som deras hjälpverb i passé composé.
Till skillnad från verb som använder hjälpordet avoir när de använder ett verb som kräver être i passé composé, så måste dess particip matcha i genus och nummer med subjektet. Om subjektet som utförde handlingen är feminint, lägg då till ett -e, och för plural kan du lägga till ett -s.
Je suis allé au cinéma vendredi dernier.
Hélène, quand es-tu rentrée aux Etats-Unis?
Matthieu, es-tu monté à la Tour Eiffel?
Nous sommes descendus les escaliers.
Elles sont revenues le jour après Noël.
Ils sont arrivés à l’heure.
L’IMPARFAIT (IMPERFEKTET)
Imparfait är en annan version av dåtid. Det används för att beskriva upprepade, vanemässiga handlingar, för att ge bakgrund till information (inklusive tid och väder) eller för att beskriva en handling eller situation som pågick tills den avbröts av något annat
Här är några exempel på svenska för att illustrera när imparfait bör användas i franskan.
När jag var liten skulle jag alltid titta på tecknat på lördagsmorgnar.
Du var väldigt pratsam som liten.
Lucas arbetade på sina läxor medan han tittade på filmen.
Solen sken; det var en vacker dag.
Imparfait bildas genom att ta bort -ons från ett verb som är konjugerat med nous och lägga till följande ändelser:
EX: Nous parlons → parl
| Je | parlais | Nous | parlions |
| Tu | parlais | Vous | parliez |
| Il/Elle/On | parlait | Ils/Elles | parlaient |
Det enda oregelbundna verbet i imparfait är verbet être. Dess stam är ét, och du använder samma ändelser som ovan.
| J’ | étais |
| Tu | étais |
| Il/Elle/On | était |
| Nous | étions |
| Vous | étiez |
| Ils/Elles | étaient |
Quand j’étais petit…
Il allait tous les jours à l’école.
Vous étiez à Paris pendant cette époque-là.
Ils avaient de longs cheveux bruns pendant les années 1980.
LE PASSÉ COMPOSÉ ET L’IMPARFAIT
För att effektivt berätta i förfluten tid behöver du använda både passé composé och imparfait. I ett nötskal kan man säga att passé composé används för att tala om avslutade handlingar eller händelser i det förflutna, medan imparfait används för att ge detaljer eller tala om ofullständiga eller pågående händelser.
| Passé composé | Imparfait |
|---|---|
| Vilken händelse inträffade Vad någon annan sa/gjorde Hur evenemanget inleddes/avslutades |
Hur gammal du var Hur du var som person eller saker du brukade göra Var du var, vem du var med och hur du kände dig Hur vädret/dagen var Vad du gjorde eller vad som hände vid den aktuella tidpunkten |
J’avais 9 ans et ma famille et moi sommes allés à la plage.
Il faisait beau et il y avait beaucoup de touristes.
Nous nagions quand soudain, mon frère a vu un requin.
J’avais très peur et je suis vite sortie de l’eau.
Le requin est parti mais je ne voulais pas rentrer dans l’océan!
LES MODES DU VERBE (VERB MOODS)
En stämning skiljer sig från ett tempus på så sätt att en stämning handlar om attityd, medan ett tempus handlar om tid. Stämningar anger hur en talare känner inför det som händer, till exempel om det är ett faktum, en åsikt, en möjlighet eller en skyldighet.
LE CONDITIONNEL
Villkoret är en sinnesstämning som uttrycker vad skulle eller kan inträffa under vissa förutsättningar. De inleds vanligtvis med en ”om”-klausul eller en mening som börjar med ordet Si (”om”).
Si j’étais riche, j’acheterais une grande maison
Si nous visitions Paris, nous monterions à la Tour Eiffel.
Si elle était célibataire, elle chercherait un petit ami.
För att bilda villkoret tar du verbets infinitivform (den icke-konjugerade) och lägger till ändelserna av imparfait till det. Om infinitivet slutar på -re tar du bort -e innan du lägger till rätt ändelse.
| Je | voyagerais | Nous | voyagerions |
| Tu | voyagerais | Vous | voyageriez |
| Il/Elle/On | voyagerait | Ils/Elles | voyageraient |
Vissa verb har oregelbundna stammar i konditionalis som måste memoreras. Till exempel verben être, avoir, faire och aller blir ser-, aur-, fer- and ir- i konditionalis. De använder samma ändelser som vanliga verb.
LES PHRASES SI (SI CLAUSES)
Villkoret förekommer ofta i ”si”-satser eller ”om/så”-uttryck för att uttrycka vad som kan hända om vissa villkor är uppfyllda. En ”si”-klausul som framkallar ett villkor följer alltid följande formel:
Si + imparfait = conditional
Si j’étais riche, j’acheterais une grande maison.
Elle s’endormirait si elle était fatiguée.
Si nous avions assez d’argent, nous voyagerions autour du monde.
LE SUBJONCTIF (SUBJUNKTIV)
Konjunktiv är en satsform som används för att uttrycka subjektiva känslor, attityder eller åsikter. Vanligtvis inleds konjunktiv med ett uttryck för känsla, önskan, vilja, åsikt eller nödvändighet och det relativa pronomenet que.
Il est important que tu écoutes le professeur.
I exemplet ovan inleds konjunktiv med Il est viktig que, vilket är ett uttryck för nödvändighet. Det understrukna verbet écoutes är det verb som faktiskt är konjugerat i konjunktiv.
Det är viktigt att notera att efter pronomenet que måste det finnas ett subjekt som skiljer sig från det i det ursprungliga uttrycket. En fras som Je veux que je visite Paris är därför inte möjligt.
Här följer några exempel på uttryck som kräver konjunktiv:
Utryck av känslor
| être triste que | être content(e) que | être heureux/se que |
| avoir peur que | Il est dommage que | adorer que |
Utryck för önskan eller vilja
| vouloir que | désirer que | exiger que | préférer que |
| recommender que | souhaiter que | commander que | suggérer que |
Åsiktsyttringar/tveksamheter
| Douter que | Il est douteux que | Il est impossible que | Il est possible que |
| ne pas penser que | ne pas croire que | nier que/refuser que | supposer que |
Uttalanden om nödvändighet
| Il faut que | Il est necessaire que | Il est important que |
| Il est essential que | Il est indispensable que | Il vaut mieux que |
LA CONJUGAISON DES VERBES AU SUBJONCTIF
För att konjugera ett verb i konjunktiv börjar du med ils-form av verbet i presens. Ta bort -ent, och lägg till ändelserna -e, -es, -e, -ions, -iez, -ent.
Ils parlent à parl- Ils finissent à ils finiss-
| écouter | choisir | attendre | |
|---|---|---|---|
| Je | écoute | choisisse | attende |
| Tu | écoutes | choisisses | attendes |
| Il/Elle/On | écoute | choisisse | attende |
| Nous | écoutions | choisissions | attendions |
| Vous | écoutiez | choisissiez | attendiez |
| Ils/Elles | écoutent | choisissent | attendent |
Verben être, avoir, faire och aller är oregelbundna i konjunktiv och måste memoreras.
| être | avoir | faire | aller | |
|---|---|---|---|---|
| Je | sois | aie | fasse | aille |
| Tu | sois | aies | fasses | ailles |
| Il/Elle/On | soit | ait | fasse | aille |
| Nous | soyons | ayons | fassions | allions |
| Vous | soyez | ayez | fassiez | alliez |
| Ils/Elles | soient | aient | fassent | aillent |
En mening som använder konjunktiv följer i allmänhet den här formeln:
Uttryck för önskan/känsla/vilja/nödvändighet + que + andra subjekt + verb i konjunktiv
Il est important que tu fasses les devoirs.
Je doute qu’il vienne à la fête.
Notre mère veut que nous restions chez nous pour Noël.
Je ne pense pas que cela soit vrai.
Suggérez-vous qu’elle aille à ce restaurant?
Vos parents ont peur que vous n’étudiiez pas pour l’examen.