Word order
Nederländska använder SOV-ordning (subjekt - objekt - verb) i kombination med en V2-ordning (verb-andra) vilket gör ordningen SVOV subjekt - verb - objekt - verb.
Det icke-finita verbet står kvar i sista positionen, men det finita verbet flyttas till andra positionen. Detta gör att ordningen när det bara finns ett verb närvarande blir en SVO-ordning (subjekt - verb - objekt) eller möjligen en VSO-ordning (verb - subjekt - objekt):
Klaas wilt het huis kopen (Klaas vill köpa huset)
Klaas (ämne) vill (verb) het huis (ämne) kopen (verb)
Melissa zat op de visite te wachten (Melissa väntade på besöket)
Melissa (Ämne) zat (verb) op de visite (Ämne) te wachten (verb)
James ontkende zijn fouten (James förnekade sina misstag)
James (Ämne) ontkende (verb) zijn fouten (Ämne)
Wij kijken naar de televisie (vi tittar på TV: n)
Wij (Ämne) kijken (verb) naar de televisie (Ämne)
Vechtend keken de vrouwen naar de kleding (kämpande kvinnor tittade på kläderna)
Vechtend (verb) keken (verb) de vrouwen (Ämne) naar de kleding (objekt)
Lopend gingen we naar de winkel (när vi gick gick vi till affären)
Lopend (verb) gingen (verb) vi (Ämne) naar de winkel (objekt)
I många fall placeras andra verb i slutet av en SOV-ordning. De kan vara antingen verb eller verbala particip, som gör att olika verb upprepas:
De jongens zouden de regels moeten breken en doorgaan (pojkarna ska bryta mot reglerna och fortsätta)
De jongens (Ämne) zouden (verb) de regels (objekt ) moeten (verb) breken (verb) en doorgaan (verb)
Ordningen är huvudsakligen SOV för underordnade satser. Verben i dessa ordningar kan användas på två sätt: där hjälpverbet står efter det förflutna participet och där hjälpverbet står före det förflutna participet:
Dit is waarom we dat gedaan hebben (det är därför vi har gjort det)
Dit is waarom we het hebben gedaan (det är därför vi har gjort det)
Dit is waarom we dat gedaan (förflutet particip) hebben (hjälpverb)
Dit is waarom we het hebben (hjälpverb) gedaan (förflutet particip)
Båda formerna används i skriftspråket, men i det dagliga talspråket är det vanligast med meningar där hjälpverbet står efter det förflutna participet.
När adjektiv och adverb nämns kommer de vanligtvis före både hjälpverb och partiklar i förfluten tid:
Omdat we dat moeilijk vonden (eftersom vi tyckte att det var svårt)
Aangezien ze dit raar gevonden hebben (på grund av detta skulle de ha tyckt att det var konstigt)
När det gäller frågor kommer verb i de flesta fall först:
Gingen we naar de tuin? (gick vi till trädgården?)
Gingen (verb) we (ämne) naar de tuin? (objekt)
Zullen ze het halen? (kommer de att klara det?)
Zullen (verb) ze (ämne) het halen? (objekt)
Detta är inte alltid nödvändigt, i sällsynta fall kan verbet komma i andra hand:
De mensen liepen weg? (människorna gick iväg)
De mensen (ämne) liepen (verb) weg? (objekt)
Haar dochters rende drie rondjes? (hennes döttrar sprang tre rundor?)
Haar dochters (Ämne) rende (verb) drie rondjes? (objekt)
I imperativa meningar står verben vanligtvis först, utom när ett substantiv eller en substantivfras nämns i början:
Laten we je schoenen aan doen (låt oss ta på dig skorna)
Laten (verb) we (Ämne) je schoenen aan doen (objekt)
Gaat u alstublieft uit de weg! (vänligen gå ur vägen)
Gaat (verb) u (Ämne) alstublieft uit de weg! (objekt)
Doe je oordopjes in (sätt på dig öronpropparna)
Doe (verb) je oordopjes (Ämne) in (objekt)
Willem, doe je oordopjes in (Willem, sätt på dig öronpropparna)
Willem, (substantiv) doe (verb) je oordopjes (Ämne) in (objekt)
Något som är mycket viktigt att tänka på är att adpositionsfraser i allmänhet har ordningen tid - sätt - plats. Det innebär att tidsmodifierare i regel går före modifierare av sätt och plats:
De honden waren in januari naar de dierenarts (hundarna gick till veterinären i januari)
Wij liepen ’s middags over de brug (vi gick över bron på eftermiddagen)